Doktorand FAQ

Regelverk och länkar

Utbildningen på forskarnivå regleras i Högskoleförordningen, särskilt kapitel 5-7.

Stockholms universitets lokala föreskrifter om utbildning på forskarnivå:

Utbildning på forskarnivå 
Anställning som doktorand: löner och förmåner

Fakulteternas regelverk och riktlinjer om utbildning på forskarnivå:

Naturvetenskapliga fakulteten 
Samhällsvetenskapliga fakulteten 
Humanistiska fakulteten 
Juridiska fakulteten

Information om utbildning på forskarnivå från Universitets- och högskolerådet: 

Doktorandhandboken

 

Antagning

Bestämmelser om tillträde till utbildning på forskarnivå finns i 7 kap. 34–42 §§ Högskoleförordningen. Dessa återges här tillsammans med de lokala tillämpningsföreskrifter för Stockholms universitet. Fakulteterna och många av institutioner har mer detaljerade lokala tillämpningsföreskrifter.

Vem kan bli doktorand?

Behörig att antas till utbildning på forskarnivå är den som fullgjort en utbildning på avancerad nivå eller på något annat sätt skaffat sig motsvarande kvalifikationer. Dessuom krävs det ett mycket stort intresse för sitt ämnesområde och en stark önskan att fördjupa sina kunskaper och färdigheter genom egen forskning inom det. De formella krav som ställs för att bli antagen till utbildning på forskarnivå är:

Högskoleförordningen, kapitel 7, 39 §:

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå,

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper

Ibland kan en institution därutöver kräva särskild behörighet, vilken till exempel kan bestå i nödvändiga språkkunskaper eller särskild yrkeserfarenhet.

Hur kommer jag in på utbildning på forskarnivå?

Stockholms universitet ska normalt genom annonsering eller därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga finansierade platser på utbildningen på forskarnivå. Eftersom de kräver en hel del tid och förberedelser att göra en bra ansökan bör den som är intresserad av att bli antagen som doktorand gärna ta kontakt med någon professor eller docent vid institutionen där du vill bedriva din utbildning på forskarnivå för att få veta när en utlysning är på gång.

Passa på att be dem om råd och tips om vad du bör tänka på, vad i en ansökan som premieras på institutionen och hur de tycker att en bra ansökan bör se ut. Fråga gärna om de har tid och möjlighet att läsa utkast till din projektplan eller om de kan tipsa om ett intressant forskarlag som du kan ingå i.

Kan jag bli antagen till utbildning på forskarnivå utan att få en doktorandanställning?

Ja, men institutionen har endast rätt att anta dig då om du har någon annan form av nöjaktig finansiering. Läs mer nedan under Finansiering och lön.

Vem bestämmer vem som får antas?

Genom delegationsordningen vid Stockholms universitet genomförs antagningen av respektive institution. Institutionerna får själva besluta hur antagningsprocessen ska gå till och i vilken mån ett internt eller externt sakkunnigförfarande används.

Kan jag överklaga om jag inte blir antagen?

Nej, det går inte att överklaga beslut om antagning till utbildning på forskarnivå. Däremot kan du begära att beslutet ska omprövas, men det brukar nästan aldrig ge framgång om det inte föreligger till exempel en tydlig jävsituation. Ta hellre tillfället i akt och försök få feedback från dem som läste din ansökan om vad som saknas eller kan göras bättre, eller se om du tydligare kan knyta an till institutionens forskningsprofil.

Förbättra din vetenskapliga meritering genom att skriva artiklar. Ge inte upp utan sök igen! Ett avslag betyder inte alls att de tycker att du inte passar på utbildning på forskarnivå. Konkurrensen är tyvärr stor och även mycket bra ansökningar får avslag på grund av begränsningen i ekonomi och handledarresurser. Ibland kommer man in i andra, tredje eller fjärde omgången.

 

Finansiering och lön

Jag är beredd att sätta igång även om de inte kan ge mig lön – är det OK?

Nej, i princip inte. Lagen säger numera att lärosätet endast får anta en doktorand om det kan garantera handledning och godtagbara studievillkor, samt studiefinansiering under hela studietiden (7 kap. 36 § Högskoleförordningen).

Kan jag använda mina studiemedel för utbildning på forskarnivå?

Det är knappast möjligt längre. För det första krävs att du har minst fyra års studiemedel kvar att ta ut, då antagning bara får ske om finansiering är ordnad för hela utbildningen på forskarnivå. För det andra fattade Stockholms universitet ett beslut 2009 om att lägsta inkomstnivå för alla doktorander ska motsvara ett utbildningsbidrag efter skatt, det vill säga cirka 12 500 kr i månaden. Detta gäller för årets samtliga månader, även sommarmånaderna.

Kan jag finansiera mitt doktorerande med egna pengar, till exempel från deltidsarbete?

Det är ovanligt att detta accepteras nuförtiden. Fakultetsnämnden får visserligen formellt sett anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering än doktorandanställning och utbildningsbidrag, om den bedömer att:

  1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att
  2. sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år när det gäller doktorsexamen (dvs minst halvtid).

Stockholms universitet beslutade 2009 att miniminivån för annan form av studiefinansiering ska motsvara utbildningsbidraget efter skatt. Det betyder att lön för halvtidsarbete eller stipendier måste uppgå till cirka 12 500 kr i månaden.

Är anställning som doktorand samma sak som doktorandplats?

Nej, en doktorand ska visserligen garanteras finansiering, men det betyder inte nödvändigtvis en riktig anställning med lön och sociala avgifter. Vanligast är att en doktorand inleder sin anställning med utbildningsbidrag och efter ett eller två år får rätt till en anställning som doktorand.

Vad får jag för lön som doktorand?

Doktorandlöner regleras av ett lokalt kollektivavtal (ALFA-SU) för Stockholms universitet enligt Allmänna löne- och förmånsavtalet (ALFA). Ingångslönen ligger vanligtvis på 23 700 kr och slutlönen på 27 500 kr. Löneutvecklingen under anställningstiden följer en bestämd doktorandstege som finns publicerad på universitetets medarbetarwebb. Detta är minimibeloppen – fakultet och institutioner kan dessutom besluta om att ett månatligt lönetillägg ska ges om det bedöms vara motiverat i rekryteringssyfte.

När har jag rätt till löneförhöjning?

Dels när du uppnått 50 procent av kraven för doktorsexamen och dels när du uppnått 80 procent. Den individuella studieplanen är ett stort stöd i den här frågan.

 

Arbetsmiljö

Har jag rätt till en egen arbetsplats?

Din institution måste erbjuda dig en arbetsplats och goda arbetsvillkor, vilket inbegriper ett eget skrivbord. Däremot har du inte självklar rätt till ett eget rum. Det beror på vad din institution kan erbjuda.

Jag behöver speciella program eller viss teknisk utrustning för att genomföra mitt projekt. Borde inte institutionen finansiera detta?

När det gäller inköp av specifik mjukvara och hårdvara är det en förhandlingsfråga mellan dig och din institution. Försök ta upp det i den individuella studieplanen för att tidigt förankra ditt behov hos din handledare och de ansvariga.

Om institutionen har svårt att själv finansiera inköp eller ditt fältarbete bör de hjälpa dig att söka pengar hos forskningsstiftelser i god tid. Den individuella studieplan du och din handledare skriver ihop är ett sorts kontrakt mellan er och ditt viktigaste hjälpmedel i denna fråga, eftersom institutionen har tagit på sig ansvaret att se till att du ska kunna genomföra ditt forskarprojekt.

Har jag rätt till biträdande handledare?

Ja, enligt Högskoleförordningen kap. 6, 28 § ska alla doktorander ha minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare. Huvudhandledaren har det yttersta ansvaret, men den biträdande handledaren kan i realiteten ha hand om huvuddelen av handledningen om ni har kommit överens om detta.

Jag är missnöjd med min handledare! Vad ska jag göra?

Börja med att försöka reda ut problemen genom samtal. Förbered dig noga med nedskrivna punkter och föreslå gärna konstruktiva lösningar. Fungerar inte detta, eller om handledaren betett sig olämpligt och förverkat ditt förtroende, ta kontakt med doktorandombudet för informell rådgivning – allt du säger är strikt konfidentiellt.

Har jag rätt att byta handledare?

Ja, det har du. Rätten att byta handledare regleras i Högskoleförordningen kap 6, 28 §: ”En doktorand som begär det ska få byta handledare”. Rätten är alltså ovillkorlig – din institution har inte rätt att förvägra dig detta av någon ekonomisk, organisatorisk eller personlig orsak.

Vad ska jag tänka på vid handledarbyte?

Försök sköta det snyggt. Det är viktigt att det inte blir en stor sak som hela institutionen måste engagera sig i och där folk förväntas välja sida. Dessutom bör du undvika att det går prestige i saken. Prata med prefekten, vars ansvar det är att ge dig en ny handledare.

Kontakta doktorandombudet för hjälp och stöd om prefekten verkar ovillig att ta itu med saken och det drar ut på tiden, om prefekten och handledaren är samma person eller om handledaren eller andra lärare på institutionen kommer med hot eller varningar.

Vad gör jag om min handledare är hopplös och det inte finns något alternativ?

Din huvudhandledare är naturligtvis viktig, men du kan gardera dig genom att skaffa en eller flera bra biträdande handledare på institutionen eller vid ett helt annat lärosäte. Du kan även förhandla fram att den biträdande handledaren tar ansvar för handledningen och att huvudhandledaren har en mer formell position. På så vis kan du få bättre stöd och hjälp utan att handledaren tappar ansiktet och du tvingas byta forskningsprojekt.

 

Utbildningen på forskarnivå

Hur lång är utbildningen på forskarnivå?

I grunden fyra år på heltid eller 240 högskolepoäng. Tjänstgöring på institutionen, olika förtroendeuppdrag och andra omständigheter som föräldraskap brukar medföra att forskningstiden snarare ligger runt 5–7 år.

Vad menas med avräkning?

Avräkning innebär i forskarutbildningssammanhang att studietid räknas av. Har du till exempel varit registrerad som doktorand och bedrivit utbildning på forskarnivå genom att du tagit studiemedel, haft stipendium eller levt på förmögenhet ska den tiden räknas av när du får utbildningsbidrag eller doktorandanställning. Det är nettostudietiden som ska räknas. Huvudprincipen är att ens nettostudietid, oavsett försörjningsform, inte ska vara längre än fyra år.

Hur stor del av utbildningspoängen ska avhandlingen utgöra?

Avhandlingen ska utgöra minst hälften av poängen eller 120 hp, men det är upp till institutionen att fastslå exakt hur mycket som ska gälla för den egna utbildningen på forskarnivå. Det vanligaste är att de obligatoriska läskurserna utgör 60–90 högskolepoäng.

Vad är den individuella studieplanen?

Studieplanen är både en tidsplan och en sorts kontrakt för din utbildning på forskarnivå, eftersom alla doktorander har olika behov och målsättningar. Den individuella studieplanen ”ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning” (Högskoleförordningen kap 6, 29 §).

Vem ansvarar för den individuella studieplanen?

Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret att se till att alla doktorander har en individuell studieplan och att den följs upp varje år. Arbetet med att göra detta lämnas visserligen till institutionerna, men fakulteten har fortfarande ansvar att se till att de fullgör sitt åtagande.

Varför är den individuella studieplanen så viktig?

Tanken är att den individuella studieplanen ska styra den enskilde doktorandens utbildningsgång. I praktiken betyder det att institutionen lovar att tillhandahålla god handledning, nödvändig utrustning och allmänt goda studievillkor, medan det för doktorandens del brukar ställas upp diverse mål.

Den individuella studieplanen ska följas upp och revideras regelbundet (normalt årligen). Vanligtvis granskar doktorand och handledare tillsammans hur det har gått under året i förhållande till studieplanen och justerar denna. Den individuella studieplanen är också ett på sätt och vis rättsligt dokument. Om utbildningen på forskarnivå inte går som planerat kan den få mycket stor betydelse.

En doktorand som grovt åsidosätter sina åtaganden i sin individuella studieplan kan bli av med sin rätt till handledning och andra resurser, och en institution som inte lever upp till vad de utlovat när det gäller till exempel handledning, resurser och forskarkurser kan i sin tur få ge doktoranden förlängd finansiering. Det är numera enbart är rektor som får fatta beslut om indragning av rätten till resurser för en doktorand.

Om jag disputerar i förtid, har jag rätt att få arbeta kvar till dess min anställning formellt tar slut?

Formellt sett har du rätt att fortsätta vara anställd som doktorand ett år efter avlagd doktorsexamen (högskoleförordningen kap. 5, 7 §). Notera att disputation och doktorsexamen inte är synonymt – en del väntar med att ta sina forskarkurser och sin examen tills efter disputationen. Om du har doktorandtjänst har du förordnande och din arbetsgivare har formellt sett ingen rätt att säga upp dig i förtid om du uppfyller dina åtaganden. Notera att förordnandet vanligen löper på ett år, men i undantagsfall på sex månader eller t.o.m. kortare tid. Om du har disputerat precis innan det blir tal om ett förnyande av förordnandet kan du riskera att förlora den tiden.

Om du tror dig bli färdig i förtid bör du prata med handledare och prefekt (som ansvarar för ekonomin) om hur de ställer sig till detta – ingen kan tvinga dig att disputera tidigare och vill de inte garantera den sista tiden kan du helt enkelt vänta med att färdigställa manus. Oftast ser de dock detta som något positivt, då de i realiteten får en post doc till priset av en doktorand. Det brukar inte medföra några problem så länge du spenderar din kvarvarande tid med att skriva texter, söka projekt och etablera ett nätverk. Se dock till att få ett tydligt löfte från prefekten om det rör sig om en längre tidsperiod.

Tänk på att en doktorstitel rymmer mer än bara publicerandet av en bok och några artiklar. Det är en utbildning där du förväntas delta i forskningsgruppen på din institution, medverka i seminarier som både talare och åhörare, samt läsa kurser för att bredda dina ämneskunskaper. Ta vara på detta unika tillfälle och fråga dig själv vad du egentligen vinner på att disputera långt i förtid.

Kan jag få handledning och andra resurser indragna?

Ja, men för att du ska kunna bli av med handledning och andra resurser krävs ett beslut av rektor enligt kap 6, 30 § i Högskoleförordningen. Proceduren är tämligen komplicerad. Det är endast väsentligt åsidosättande av åtagandena enligt den individuella studieplanen som kan leda till att resurserna dras in – att smärre ändringar sker under året är däremot inget ovanligt.

Vid Stockholms universitet ska beredning av beslut om indragning eller återgivande av rätt till handledning och andra resurser för utbildningen göras av fakultetsnämnd i enlighet med Högskoleförordningen kap. 6 30–31 §§. Innan rektor fattar ett sådant beslut ska doktoranden och handledaren få yttra sig. I huvudsak gäller att doktoranden får behålla sina resurser vid bristande handledning och/eller dålig forskningsmiljö (eventuellt med ett handledarbyte). Om individuell studieplan saknas eller har haft stora brister får doktoranden också behålla sina resurser.

Det finns en risk att doktoranden blir av med handledningen om institutionen tillhandahållit god handledning och en god forskningsmiljö och det ändå inte gått framåt. Om du blir indragen i en sådan utredning bör du omgående kontakta doktorandombudet. Resurserna kan återfås om doktoranden kan uppvisa beaktansvärda studieresultat som gör det sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Det krävs då ett särskilt beslut av rektor.

Blir jag avregistrerad om resurserna dras in?

Nej, du förblir registrerad som doktorand tills du disputerar eller självmant begär att bli avregistrerad. Detta innebär att du i varje fall teoretiskt alltid har möjlighet att lägga fram och försvara din avhandling. Om du däremot vill få rätt till a-kassa under denna tid måste du formellt avregistrera dig från utbildningen på forskarnivå.

Får jag åka utomlands för att vara gästforskare?

Ja, det finns tydligt uttryckt i olika riktningsgivande dokument att doktorander med fördel kan tillbringa en eller flera terminer vid något utländskt lärosäte. En förutsättning är emellertid att detta tillstyrks av handledarna och av institutionen, som ofta också kan hjälpa doktoranden genom exempelvis kontakter, intyg och introduktionsbrev.

Måste jag räkna av tiden utomlands?

Det beror på hur du finansierar vistelsen utomlands. Har du utbildningsbidrag eller anställning som doktorand räknas det som vanlig studietid och räknas av från de fyra åren. Kan du däremot finansiera vistelsen utomlands på annat sätt, till exempel genom stipendier, kan den eventuellt betecknas som ett studieavbrott så att du inte förlorar finansierad studietid.

Måste en doktorsavhandling tryckas?

Nej, det är inte längre ett lagkrav, men olika fakulteter och institutioner kan ha olika regler. Generellt brukar doktorsavhandlingar tryckas i Sverige innan de läggs fram för disputation. Inom många humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen är avhandlingen oftast i bokform, en så kallad monografi, medan det är vanligare inom naturvetenskap att de är kortare och innehåller ett flertal separat publicerade artiklar: sammanläggningsavhandling.

 

Tjänstgöring och undervisning

Ingår undervisning och administrativt arbete i min anställning?

Nej, inte i själva anställningen som doktorand. Högskoleförordningen slår fast att ”den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning” (5 kap. 2 §). Institutionen har lika lite rätt att kräva att du utför oavlönade arbetsuppgifter inom din utbildning på forskarnivå som att kräva att studenter på grundläggande eller avancerad nivå arbetar oavlönat. Däremot har de rätt att kräva att en doktorand accepterar att bli anställd på deltid för institutionstjänstgöring.

Kommer jag inte arbeta alls på institutionen?

Många doktorander har 20 procent institutionstjänstgöring inskrivet som ett villkor för anställningen. Doktoranden kan anställas som amanuens, assistent eller i vissa fall adjunkt och den anställningen ska avlönas med riktig lön och arbetsgivaravgifter även om doktoranden i övrigt forskar på utbildningsbidrag. Om doktoranden inte har institutionstjänstgöring som en del av anställningen ska doktoranden anställas och avlönas om han/hon undervisar eller utför arbete som tar upp forskningstid.

Vad innebär institutionstjänstgöring?

Det kan innebära allt möjligt: undervisning och föreläsningar, handledning av laborationer, exkursioner och seminarieövningar, men även bibliotekssysslor eller administrativa uppgifter. I arbetstiden ska givetvis räknas in den tid som krävs för förberedelser, tentamensrättning, handledning av studenter med mera.

Vad gör jag om min institution vill att jag ska jobba mer än 20 procent?

Institutionen har inte rätt att kräva mer än 20 procent av din tid för dessa uppdrag enligt Högskoleförordningen (5 kap. 2 §). Om du vill och tycker att det är givande kan du själv gå med på att arbeta halvtid med undervisning och andra uppgifter, men inte mer än så.

Kom ihåg att beslutet är ditt och att du ska ha rätt att gå tillbaka till minst 80 procent aktiv när du vill. Att forska på halvtid kan medföra att det blir svårt att få den arbetsro som du behöver för att bli färdig. Din huvuduppgift är att bli klar med avhandlingen, inte vara billig arbetskraft åt din institution.

Måste jag verkligen undervisa och göra andra institutionsgöromål?

De flesta doktorander har institutionstjänstgöring, inte minst för att den är en uppenbar merit. Men du måste inte om du absolut inte vill. Säg i så fall till i mycket god tid.

Tänk på att det är nödvändigt att ha meriterat sig med undervisning som doktorand om du senare vill söka en akademisk läraranställning. Erfarenhet av att organisera seminarier och konferenser är också meriterande, och administrativt arbete ger dig bättre insyn i hur din arbetsplats fungerar.

Vad gör jag om jag vill undervisa men inte har någon tjänstgöring?

Ta upp detta med din handledare och studierektorn. Påpeka hur viktigt det är att du får undervisningserfarenhet för din framtid inom universitetet och även på andra arbetsmarknader. Tala med andra doktorander i samma sits och se om ni kan göra gemensam sak i den här frågan. Ta förtroendeuppdrag inom institutionen och fakulteten som ger dig erfarenhet och insyn i verksamheten.

Får jag förlängning om jag väljs till förtroendeuppdrag?

Ja, de allra flesta förtroendeuppdrag ger dig rätt till prolongation av utbildningsbidraget och tjänsten. Den som väljer att representera sina kamrater ska inte förlora studietid för det. Här kan du läsa hur många extra dagar per år olika uppdrag ger.

Kom ihåg att det gäller arbetsdagar, dvs. fem dagars prolongation innebär i realiteten en veckas extra betald tid. Prolongationstiden sammanställs och läggs på din anställning när den är på väg att ta slut. Det kan innebära flera månaders extra tid det sista året.

 

Föräldraskap, sjukdom och ledighet

Har jag rätt till universitetets hälsovård?

Ja, alla som är antagna till utbildning på forskarnivå har rätt till Företagshälsovård. Du kan vända dig till Avonova för telefonrådgivning vid arbetsrelaterade sjukdomar och stödsamtal om du mår psykiskt dåligt på grund av din arbetsmiljö.

Är jag försäkrad när jag är anställd som doktorand?

Om du har anställning har du Personskadeförsäkring (PSA) som övriga anställda, vilket även gäller de tider när du arbetar som assistent. Om du har utbildningsbidrag eller stipendier omfattas du bara av Kammarkollegiets allmänna studentförsäkring. Däremot omfattas alla av tjänstereseförsäkring.

Har jag rätt att vara föräldraledig om jag har utbildningsbidrag?

Ja, men eftersom utbildningsbidrag inte ingår i socialförsäkringssystemet får du ingen föräldrapenning. Istället är det reglerat i förordning att doktorander har rätt att behålla utbildningsbidraget vid ledighet i samma omfattning som gäller för föräldrapenningsförmåner enligt socialförsäkringsbalken.

Det innebär att du har rätt att få förlängt för den tid du är sjuk eller föräldraledig för att inte förlora forskningstid. Om du arbetade med riktig lön innan du fick utbildningsbidrag ska du kunna utnyttja den sjuk- eller föräldrapenningen nu, då utbildning på forskarnivå med utbildningsbidrag ska räknas som överhoppningsbar tid. Diskutera detta ordentligt med Försäkringskassan i förväg, då reglerna justeras hela tiden.

Har jag rätt att vara föräldraledig om jag har anställning som doktorand?

Har du anställning som doktorand träder den vanliga föräldraförsäkringen i kraft. Du får behålla åttio procent av din lön och din anställning är vilande tills du kommer tillbaka. Du är anställd och har samma rättigheter som alla andra anställda. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan betalar universitetet tio procent av din lön som föräldrapenning. Däremot kan det uppstå problem om du är stipendiefinansierad. Du är då utelämnad åt stipendiegivarens nåd på grund av att det inte är reglerat om man får behålla stipendiet under föräldraledigheten eller om det kan förlängas.

Har jag rätt till semester om jag har utbildningsbidrag?

Nej. Du får ta ledigt på eget ansvar, men har ingen lagstadgad rätt till en viss mängd semester eller semesterersättning.

Har jag rätt till semester om jag har assistenttjänst?

Ja, motsvarande den mängd du är anställd.

Får jag spara semesterdagar?

Du har inte rätt att spara alla semesterdagar till slutet och din institution har rätt att begära att du tar ut semester inom tjänsten, eftersom den åker på en extrakostnad annars. Däremot har du liksom övriga anställda naturligtvis rätt att spara semesterdagar från ett år till nästa. Diskutera i så fall med din prefekt om när och hur du vill ta ut den ledigheten.

Kan min institution kräva att jag tar semester ”på papperet” fast jag vet att jag måste jobba den perioden?

Det är vanligt att institutionen försöker registrera doktoranders sparade semesterdagar de sista veckorna på anställningen. Det är inte OK att tvinga fram detta, eftersom många då arbetar intensivt med att avsluta avhandlingen.

Det är både institutionens och doktorandens ansvar att se till att semestertiden infaller vid en acceptabel tidpunkt. Den individuella studieplanen kan vara en hjälp här.

Kan min handledare förvänta sig att jag jobbar på semestern?

Det finns handledare som anser att doktorander inte bör ta semester alls. Kom ihåg att det inte bara är din absoluta rättighet att ha ledigt. Det är också en bra investering i dig själv, din hälsa och ditt projekt.

Många går in i väggen och blir utbrända för att de inte tar tid att ladda batterierna. Ledigheten är ofta konstruktiv för din forskning: du får tid att gå ned i varv, reflektera och ta en nystart. Om din handledare kommer med kritik eller hot ska du kontakta doktorandombudet för att få råd och stöd.

Har jag rätt att vara tjänstledig?

Tjänstledighet som inte rör tjänstledighet för föräldraledighet, fackligt förtroendemannauppdrag eller tjänstgöring inom totalförsvaret är en förhandlingssak mellan doktorand, handledare och prefekt. Det finns ingen absolut ”rätt” att vara tjänstledig. Tjänstledighet bör beviljas om den är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå.

Kan min handledare begära att jag doktorerar på deltid?

Enligt Högskoleförordningen 5 kap., 3a § ska en anställning som doktorand avse arbete på heltid. Om doktoranden begär det får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Notera att avtal om 20 procent tjänstgöring är ett undantag från denna regel.

Ska tiden jag är tjänstledig räknas av min forskningstid?

Det beror på vad du gör under tjänstledigheten. Om du ägnar dig åt din utbildning på forskarnivå precis som vanligt, ska den räknas av enligt Högskoleförordningen 5 kap. 7 § tredje stycket. Om du däremot inte bedriver utbildning på forskarnivå, till exempel på grund av att du vistas ett år utomlands som stipendiat eller gör något annat, så ska tiden inte räknas av.

 

Trygghetsstiftelsen

Vad är Trygghetsstiftelsen?

Trygghetsstiftelsens verksamhet grundas på Trygghetsavtalet för statsanställda. Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet och inkluderar även tidsbegränsat anställda, som haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Om du har haft anställning som doktorand i minst tre år när du disputerar kan du få hjälp av Trygghetsstiftelsen. Notera att utbildningsbidrag inte räknas som anställning.

Vad gör Trygghetsstiftelsen?

Stiftelsen kan bland annat ge dig avgångsersättning (utfyllnad av a-kassa) och stödja dig som vill skaffa ett nytt arbete eller starta ett eget företag. Dessutom vänder sig vissa arbetsgivare till Trygghetsstiftelsens Rekryteringsservice innan de utannonserar en anställning.

Hur blir jag anmäld till Trygghetsstiftelsen?

Du kan inte anmäla dig själv utan din arbetsgivare, det vill säga institutionen, måste göra det. Se till att din prefekt inte glömmer bort detta när din tjänst närmar sig slutet och det verkar som du blir arbetslös, då det inte sker automatiskt.

Räknas bara arbetstid eller kan doktoranden räkna in till exempel föräldraledighet?

Trygghetsavtalet omfattar alla som varit anställda av staten i minst tre år under de senaste fyra åren, oavsett om de varit sjukskrivna eller föräldralediga under en del av den tiden. Håll därför reda på hur länge du har varit formellt anställd.