Studentombuden

Dina rättigheter

Vi håller koll på dina rättigheter och ser till att de respekteras. 

Våra ombud stöttar enskilda studenter i behov av råd och stöd, medan studiebevakarna och samordnarna för påverkansfrågor jobbar med det långsiktiga strategiska arbetet för att universitetet ska bli bättre och utvecklas i rätt riktning.

 

Administration och information

Antagning

  • Antagning till högre utbildning regleras i högskoleförordningen kap 7 samt i ett antal föreskrifter från Högskoleverket. (HSVFS 1996:21, HSVFS 1996:22, HSVFS 2005:2 och HSVFS 1999:1)
     
  • Universitet och högskolor är skyldiga att upprätta en antagningsordning där tillämpning av föreskrifter i frågor rörande ansökan, behörighet, urval och antagning samt hur beslut fattas och överklagas beskrivs. (Högskoleförordning 6 kap 3 §)
     
  • Den som är antagen ska påbörja utbildningen den termin som antagningen avser. (Stockholms universitets antagningsordning 2015) Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning får anstånd med att påbörja studierna. (Högskoleförordning 7 kap 33 §)
     
  • Om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall också besluta att den som är antagen får fortsätta sina studier efter studieuppehåll (Högskoleförordning 7 kap 33 §) Du ansöker om studieuppehåll hos ansvarig institution och ska då ange skälen till studieuppehållet. En individuell bedömning genomförs i varje enskilt fall och du kan bli nekad återkomst.  Blir du nekad har du rätt att få information om hur du överklagar beslutet. Studenter som gör oanmälda studieuppehåll beviljas återkomst i mån av plats. (Stockholms universitets antagningsordning 2015)
     
  • Vad gäller ansökan om anstånd om studiestart samt ansökan om studieuppehåll anger Universitets- och högskolerådets föreskrifter att särskilda skäl kan vara ”sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som till exempel vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgörning eller studentfackliga uppdrag” (UHRFS 2013:3)
     
  • Om du saknar den formella behörigheten för en kurs eller utbildning finns det en möjlighet att söka via reell kompetens om du uppfyller kraven på grundläggande behörighet till grundnivå och/eller särskild behörighet ”genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”. (Stockholms universitets antagningsordning 2015Högskoleförordning  7 kap 5, 8, 24, 25 §§)
     
  • Lärosätena är enligt högskoleförordningen skyldiga att bedöma ansökningar om reell kompetens. Beslut avseende bedömning av reell kompetens kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. (Högskoleförordning 12 kap 2 §)

Examination

Fusk, plagiat och disciplinära åtgärder

Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som:

  • med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas
     
  • stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan
     
  • stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan
     
  • utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Högskoleförordning kap. 10)

Kursplaner och utbildningsplaner

För varje kurs ska det finnas en kursplan (Högskoleförordning 6 kap. 14 §). Kursplanen innehåller föreskrifter, det vill säga regler i samma mening som lagar beslutade av riksdagen eller förordningar beslutade av regeringen. Kursplanens regler är bindande och gäller generellt. För mer information se Högskoleverkets rapport Rapport 2008:36 R, Rättssäker examination.

Kursplanen ska vara fastställd senast en månad före sista anmälningsdag (Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet).

Kursplaner vid Stockholms universitet ska vara utformade i enlighet med de mallar som finns i utbildningsdatabasen SISU och ska innehålla följande:

  • kursens nivå
  • antal högskolepoäng
  • kursmål
  • krav på särskild behörighet
  • formerna för bedömning av studenternas prestationer
  • kursens benämning på svenska och engelska
  • det huvudsakliga innehållet i kursen
  • de betygsgrader som ska användas
  • om kursen är uppdelad i delar
  • när kursplanen eller en ändring av den ska börja gälla
  • de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs
  • om en student som ligger nära gränsen för godkänt, d.v.s. som fått betyget Fx, har möjlighet att utföra en kompletteringsuppgift istället för att genomgå omexamination
  • om antalet tillfällen för prov och praktik eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat
  • om det förekommer någon begränsning av den tid under vilken omexamination står öppen för studenten
  • hur ofta tillfälle till examination bör ges samt hur detta bör påverkas av att en kurs/delkurs upphör eller omarbetas

För kurser innehållande uppsatser eller examensarbeten m.m. ska även följande punkter anges i kursplan:

Studiemiljö

Villkoren för studenters studiemiljö regleras främst i arbetsmiljölagen. Studenter jämställs enligt den lagen med arbetstagare. (Arbetsmiljölag 1 kap 3 § p.1)

Fysisk miljö

  • Enligt arbetsmiljölagen måste teknisk utrustning, lokaler och studier utformas så att studenter inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Med detta menas att arbetsförhållandena måste vara anpassade till olika personers fysiska förhållanden. Fysiska förhållanden kan syfta till att en student har framkomlighetssvårigheter men kan även omfatta det faktum att universitetet underlåter att införskaffa nödvändig utrustning och att denna försummelse i sin tur leder till att studenter utsätts för skador. (Arbetsmiljölag 2 kap)
     
  • Universitet har ett generellt ansvar att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att studiemiljön motsvarar lagens krav på en god arbetsmiljö. Om verksamheten så kräver måste studiemiljön dokumenteras och handlingsplaner upprättas. (Arbetsmiljölag 3 kap 2a §)
     
  • En god arbetsmiljö kan uppnås på flera olika sätt. Skyddsombud är studentrepresentanter med uppgift att delta i skyddsronder och delta i planering av förändring av studiemiljön. Deras uppgift är att inspektera och rapportera om studiemiljön är god eller ej. Skyddsombuden har rätt att få ut viktiga handlingar rörande studiemiljön och kan begära undersökningar av studiemiljöområden. Skyddsombuden utses av antingen studentkåren eller av studenterna själva. Studentkåren och universitetet har ett gemensamt ansvar för att skyddsombuden får relevant utbildning. (Arbetsmiljölag 6 kap 18 §)
     
  • Som student vid statliga universitet eller högskolor är du försäkrad genom Kammarkollegiet. Personskadeförsäkringen som är gratis gäller för studerande vid ett svenskt universitet eller högskola och omfattar olycksfall under skoltid och för resor mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Utländska studenter i Sverige samt svenska studenter som studerar utomlands försäkras via Kammarkollegiet. Läs mer här.

Psykosocial miljö

  • Studenter ska inte behöva utsättas för kränkande särbehandling eller mobbning. Prefekten är ytterst ansvarig för att kränkande särbehandlingar eller mobbning inte förekommer men det åligger alla anställda att aktivt motverka alla typer av kränkningar. (Policy mot kränkande särbehandling/mobbning vid Stockholms universitet)
     
  • Om du som student känner dig kränkt eller särbehandlad kan du anmäla sådana händelser till en lärare du har förtroende för, denna lärare hjälper dig sedermera att vidta nödvändiga åtgärder. Kårens studentombud kan också hjälpa dig om du känner dig kränkt.
     
  • Studenten har rätt att få tillgång till viss hälsovård genom Studenthälsan (Arbetsmiljölag 3 kap 2c §).

Jämlikhet

Tillgodoräknande

  • Om man har läst en utbildning som inte skiljer sig till innehållet ska man kunna få tillgodoräkna sig de poängen. (Högskoleförordning 6-8 kap §§)
  •  
  • Det är lärosätet där man vill tillgodoräkna sig poäng som ska bedöma om de tidigare lästa kurserna kan tillgodoräknas. (Högskoleförordning 8 kap §)
     
  • Studenter på utbytesavtal ska tilldelas skriftligt förhandsbesked om tillgodoräknande av utlandsstudier före avfärd. Studenter utanför utbytesavtal ska få förhandsbesked i mån av resurser. (Lokala riktlinjer för tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning)
     
  • Universitetet väljer själv om handläggningen av tillgodoräknande ska ske muntligt eller skriftligt. Studenten har dock rätt att kräva skriftlig underrättelse av beslutet. (Förvaltningslag 21 §)

Uppsatser och examensarbeten

I kursplanen för din uppsatskurs ska följande anges:

Betyg kan inte överklagas (Högskoleförordning 12 kap. 2 och 4 §§). Som student har du dock rätt att begära rättelse eller omprövning av betyget på din uppsats, i likhet med vad som gäller för andra examinationsuppgifter. För mer information, se avsnittet om Examination ovan.

Utbildningens innehåll och form

Studenter kan ha synpunkter på innehållet eller utformningen av sin utbildning rörande aspekter som inte är reglerade. Exempel från denna kategori är lärarnas prestationer, undermålig/irrelevant/föråldrad kurslitteratur, arbetsbörda på kurs eller den mängd kurslitteratur en student åläggs att läsa under en kurs, pedagogik i relation till seminarier och föreläsningar samt lärarledd undervisningstid. Även om dessa aspekter inte är direkt reglerade kan du alltid vända dig till kårens studentombud för vidare stöd.

 

Två områden som har tydliga regleringar är studentinflytande och kursvärderingar. Dessa områden har direkta kopplingar till en students upplevelse av utbildningens innehåll och form. Nedan följer därmed information kring regleringarna gällande studentinflytande och kursvärderingar.

Studentinflytande

  • Enligt högskolelagen ska studenter ha rätt att utöva inflytande över sin utbildning. Universitetet ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.(Högskolelag 1 kap 4a §)
     
  • Universitetets regler och styrdokument, som rör utbildning eller studenternas situation, ska finnas tillgängliga för samtliga studenter. (Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet)
     
  • Studenter har rätt att vara representerade när universitetet fattar beslut som har betydelse för utbildningen och för studenternas situation. (Högskolelag 2 kap 7 §)
     
  • Studentkåren ansvarar för att utse och entlediga studentrepresentanterna (Högskoleförordning 1 kap 7 § med hänvisning till 7 § Studentkårsförordning).
     
  • För uppdrag i beslutande organ, såsom fakultetsnämnd och institutionsstyrelse, ska arvode utgå till studentrepresentanter. Närmare anvisningar om arvodet beslutas i särskild ordning. Doktorander kan få prolongation med anledning av förtroendeuppdrag i enlighet med regler som återfinns i Stockholms universitets Regelbok – Bok 2 Utbildning och forskning. (Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet)
     
  • I de fall en institution eller en fakultet saknar ett student-, doktorand eller fakultetsråd ska den ansvarige kontaktpersonen och studentkåren aktivt verka för att ett sådant råd bildas.(Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet)
     
  • För mer information om studentrådens arbete läs Rådshandboken.
     
  • För mer information om frågor rörande studentinflytande kan du kontakta studentkårens studiebevakare.

Kursvärderingar

Verksamhetsförlagd utbildning

  • Lärarstudenter har oavsett inriktning alltid perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under sin studietid. VFU-perioderna är av central betydelse då det är under dessa kurser teori och praktik knyts samman i levande kontext. (Lärarutbildningsportalen – VFU
     
  • Under VFU-kurser genomförs trepartssamtal. Detta innebär att VFU-kursläraren från universitetet kommer ut till den skola där studenten genomför sin VFU och har ett dokumenterat samtal med studenten och handledaren om VFU-periodens progression. Syftet med samtalen är att studenten själv ska få reflektera och värdera sin praktik i en öppen dialog med handledaren och VFU-kursläraren. Studentens tankar stäms sedan av mot förväntade studieresultat och professionsutvecklingsmatrisen. Före samtalet genomför studenten en lektion som både handeldaren och VFU-kursläraren observerar. Alla VFU-kurser erbjuder inte trepartssamtal, det skiljer sig åt mellan program och kurs. (VFU-handböckerLärarutbildningsportalen – Trepartssamtal)
     
  • Uppstår tveksamhet huruvida en student kommer att godkännas under pågående VFU ska handledaren samtala med studenten om detta så snart som möjligt samt ta kontakt med VFU-kursläraren. Ett möte ska initieras där stödinsatser identifieras, dokumenteras och undertecknas av alla deltagare. (VFU-handböckerLärarutbildningsportalen – Trepartssamtal)
     
  • Varje VFU avslutas med att handledaren fyller i en VFU-rapport där handledaren bedömer om studenten uppnått de förväntade studieresultaten. VFU-rapporten utgör ett av de centrala bedömningsunderlagen när VFU-kursläraren avslutningsvis sätter betyg på kursen. Handledaren går igenom VFU-rapporten tillsammans med studenten VFU-periodens sista dag och studenten undertecknar rapporten för att bekräfta att hen tagit del av denna. (Lärarutbildningsportalen – VFU-portfölj)
     
  • Gällande examination är VFU-kurserna ett moment som skiljer sig från övriga kurser. Antal examinationstillfällen kan begränsas till två till skillnad från teoretiska kurser där institutionerna måste erbjuda minst fem tillfällen för examination. (Högskoleförordning6 kap 21 §)
     
  • Skulle en student trots allt underkännas på en VFU finns riktlinjer framtagna för hur detta ska hanteras:
  1. Examinator kallar studenten till samtal på Stockholms universitet. I kallelsen informeras studenten om möjligheten att kontakta Stockholms universitets studentkår, för att få hjälp av kårens studentombud. 
     
  2. Vid samtalet delges studenten grunderna för underkännande, vilka sammanfattas i ett protokoll. Studenten informeras om sin rätt till ytterligare examination. VFU-plats för omexamination diskuteras. Utifrån samtalet upprättas en individuell handlingsplanför studentens omexamination där eventuella stödinsatser framgår. Handlingsplanen bifogas protokollet.
     
  3. Protokoll och handlingsplan undertecknas av båda parter och diarieförs av kursansvarig institution. Examinator ansvarar för att dokumentationen tillställs kursadministrationen så att den finns tillgänglig inför studentens omexamination.
     
  4. Kursansvarig institution har uppföljningsansvar vid omexamination. I detta ingår samverkan med mottagande VFU-handledare. Institutionen ansvarar också för att studentens VFU-skola samt VFU-samordnaren resp. kontaktperson i kommunen underrättas angående studentens omexamination av VFU alternativt studieavbrott. (Lärarutbildningsportalen – A-Ö om VFU)
  • Om synnerliga skäl föreligger kan lärarstudenter vid Stockholms universitet som är underkända två gånger, för vissa VFU-kurser, vända sig till fakultetsnämnden alternativt institutionsstyrelsen för att ansöka om att få genomföra VFU-kursen ytterligare en gång. Om detta beviljas men studenten återigen blir underkänd måste studenten avbryta sin utbildning och kan inte få en examen i det program hen läser. För mer information se kursplan för den kurs du läser.
     
  • Det är sist men inte minst viktigt att poängtera att det alltid är VFU-kursläraren som är examinator. Handledaren antecknar i VFU-rapporten huruvida studenten bör godkännas eller inte, det slutgiltiga betyget är emellertid alltid VFU-kurslärarens beslut att ta. (VFU-handböcker